Det som ofte er til hinder for mange i å finne ut mer om sin egen slekt, er gammel håndskrift. Tidvis kan slik skrift være nær umulig å forstå, men irriterende nok, den eneste nøkkelen til din slekt. Digitalarkivets brukerforum og Facebook flommer ofte over av folk som trenger hjelp til å forstå hva som står skrevet i eldre kirkebøker, og heldigvis er det nok av gode hjelpere.
I følge Jamie Dehler og Tribstar.com ble slektsnavn i Nederland gradvis mer faste i perioden fra 1500-tallet og frem til det ble lovfestet i 1811.
Registrene over eldre som mottok støtte fra "Aldersomsforsørgelsen" i Danmark i perioden 1891-1928 er nå tilgjengelig på nett. "Alderdomsforsørgelsen" er det vi i dag kjenner som behovsprøvd pensjon.
I dag mandag skal konservator Ola Grefstad og Johan G. Foss, leder i Fosen historielag, ut på en tre dagers «kulturhistorisk vandring» på Fosenhalvøya.
- Tre avsatte dager er lite i denne sammenhengen, så det blir ikke så veldig mye vi regner med å få med seg i denne omgangen.
Grefstad og Foss kommer vandrende med følgende spørsmål:
Mange av oss har opplevd å få mindre lagringsplass på den nye PC-en enn den gamle. Dette skyldes oftest at den gamle var utstyrt med tradisjonell harddisk, mens den nye er utstyrt med SSD.
Det var vanlig for fem år siden at selv rimelige bærbare PC-er ble levert med 500 GB harddisk, mens selv dyre PC-er leveres med halvparten så store SSD-er i dag.
Hydrogenfabrikken på Vemork sto ferdig i 1929, og var et viktig element i industrieventyret som tok til på Rjukan og Notodden på begynnelsen av 1900-tallet. Den var også åsted for tungtvannsaksjonen natt til 28. februar 1943, trolig den mest kjente enkelthendelsen fra norsk krigshistorie. Hydrogenfabrikken ble revet ved sprengning i 1977.
Please use the language translator button on the top right hand corner if you don’t speak Norwegian.
(Oppdatert 10.10.2017)
Jeg har her brukt et gammelt blogginnlegg og oppdatert den med den nye nettsiden til Digitalarkivet.
Søkbare kirkebøker sparer deg for mye tidJeg synes det er så greit å vite hvilke kirkebøker som er søkbare før jeg begynner å bla gjennom mange sider i skannede kirkebøker.
The project is being managed by its creator, Dr Celeste Ray, Professor of Anthropology at the University of the South in Swanee, Tennessee, USA.
Författarna presenterar mängder med råd och tips på hur man kommer vidare i sin jakt efter släkten i Amerika. Här finns 19 olika kapitel, bland annat om amerikanska folkräkningar, konsulatshandlingar, adressregister, om dödsnotiser och hur man får veta mer om personerna i tidningarna, en ofta bortglömd källa. Via kyrkogårdar och gravregister får man också en hel del användbara uppgifter. Här finns förstås även hur man hittar släktingar i militära handlingar.
Anders Berg blev projektledare för ”Namn åt de döda” förra året. Han är en erfaren släktforskare, har bland annat stort intresse för DNA-forskning och är en av grundarna av Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi (ssgg.se). Tidigare, under åren 2002–2015, leddes projektet av Anna-Lena Hultman, Ulricehamn, i nära samarbete med Carl Szabad och Johan Gidlöf. Innan Anders Berg tog över var Viktoria Jonasson, Borås, projektledare. I projektet ”Namn åt de döda” läggs nu också fokus på en del problematiska församlingar där insamling av uppgifter är tidskrävande.
The American rock star, "The Boss", Bruce Springsteen and his family can be traced back to County Kildare.
Christy Gerrity from Rathangan, Springsteens 2x great grandfatherj was kind of a trouble maker.
According to the Irish Independent, Gerity was in 1823 arrested and put into prison under the Insurrection Act, due to rent payments and related evictions of the time.
National Radio Day 2017 is upon us and what better way to celebrate than with a look at the incredible Irish connections of radio inventor Guglielmo Marconi and his mother’s famous family. Yes, National Radio Day on August 20 is a day made for the Irish, who have a great fondness for radio, maybe because of our great fondness for chatting and talking.
Självklart gör jag som alla andra som har blivit bitna av denna härliga hobby kallad släktforskning, jag nagelfar kyrkböcker, domböcker och andra gamla källor för att hitta ”bara lite till” om min släkt, och det ena livsödet efter det andra skrivs in i min dokumentation. Det är som julafton när nya källor eller databaser publiceras som kan lösa gåtor och komplettera tidigare genomförd forskning. När frågan då och då dyker upp på nätet, hur många personer har du samlat i din databas, och någon svarar ”drygt 95.000”… då brukar jag tyst fundera, hur då?
Det finns idag en mängd kanaler som sköljer över oss med information. Den lite äldre uppfinningen med det tryckta ordet kompletteras med mängder av radiokanaler. Ovanpå det kommer den något senare TV, även här med kanaler av alla de slag som gör att vardagen fylls med nya intryck.
Det som ofte er til hinder for mange i å finne ut mer om sin egen slekt, er gammel håndskrift. Tidvis kan slik skrift være nær umulig å forstå, men irriterende nok, den eneste nøkkelen til din slekt. Digitalarkivets brukerforum og Facebook flommer ofte over av folk som trenger hjelp til å forstå hva som står skrevet i eldre kirkebøker, og heldigvis er det nok av gode hjelpere.
I følge Jamie Dehler og Tribstar.com ble slektsnavn i Nederland gradvis mer faste i perioden fra 1500-tallet og frem til det ble lovfestet i 1811.
Registrene over eldre som mottok støtte fra "Aldersomsforsørgelsen" i Danmark i perioden 1891-1928 er nå tilgjengelig på nett. "Alderdomsforsørgelsen" er det vi i dag kjenner som behovsprøvd pensjon.
Självklart gör jag som alla andra som har blivit bitna av denna härliga hobby kallad släktforskning, jag nagelfar kyrkböcker, domböcker och andra gamla källor för att hitta ”bara lite till” om min släkt, och det ena livsödet efter det andra skrivs in i min dokumentation. Det är som julafton när nya källor eller databaser publiceras som kan lösa gåtor och komplettera tidigare genomförd forskning. När frågan då och då dyker upp på nätet, hur många personer har du samlat i din databas, och någon svarar ”drygt 95.000”… då brukar jag tyst fundera, hur då?
Det finns idag en mängd kanaler som sköljer över oss med information. Den lite äldre uppfinningen med det tryckta ordet kompletteras med mängder av radiokanaler. Ovanpå det kommer den något senare TV, även här med kanaler av alla de slag som gör att vardagen fylls med nya intryck.
Som flera av er kanske redan upptäckt har vi lagt till en bildinformation i programvaran. När man öppnar upp en volym ser man denna uppe i det vänstra hörnet av bilden.
Bildinformationen innehåller namnet på arkivbildaren, länsbokstav, volymbeteckning, start-och slutår, samt bild-och sidnummer. Det vill säga, samma som en ren källhänvisning. Det går att markera och kopiera bildinformationen.
För den som inte vill att bildinformationen ska vara synlig, kan man dölja den genom att gå in på Inställningar i startmenyn.
