Författarna presenterar mängder med råd och tips på hur man kommer vidare i sin jakt efter släkten i Amerika. Här finns 19 olika kapitel, bland annat om amerikanska folkräkningar, konsulatshandlingar, adressregister, om dödsnotiser och hur man får veta mer om personerna i tidningarna, en ofta bortglömd källa. Via kyrkogårdar och gravregister får man också en hel del användbara uppgifter. Här finns förstås även hur man hittar släktingar i militära handlingar.

Anders Berg blev projektledare för ”Namn åt de döda” förra året. Han är en erfaren släktforskare, har bland annat stort intresse för DNA-forskning och är en av grundarna av Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi (ssgg.se). Tidigare, under åren 2002–2015, leddes projektet av Anna-Lena Hultman, Ulricehamn, i nära samarbete med Carl Szabad och Johan Gidlöf. Innan Anders Berg tog över var Viktoria Jonasson, Borås, projektledare. I projektet ”Namn åt de döda” läggs nu också fokus på en del problematiska församlingar där insamling av uppgifter är tidskrävande.

Det går heller inte att undgå den inbjudande entrén och den fantastiska utsikten över staden. – Ja, det är bra på alla möjliga vis. Det är en spännande tid. Och intresset för släktforskning ökar, säger Thomas Laurin. Stadsarkivet flyttade från Bredgatan 17 till Västra Sandgatan 7 (gamla postterminalen) vid årsskiftet. Det mesta är nu under kontroll, även om det kanske finns en del att finjustera för stadsarkivarie Sophia Hydén.

I 70 år levde Mikhailo Karkots i det fördolda i USA innan en brittisk pensionär fattade intresse för honom.

I flera decennier kunde Karkots leva obekymrad, men så började en brittisk pensionär fatta intresse för honom. Stephen Ankier har gjort det till sin hobby att tråla igenom historiska arkiv på jakt efter nazistförbrytare.

Det är därför Sveriges Släktforskarförbund formulerat ett upprop med namninsamling, för att flytta fram gränsen till år 2000 så att alla kan ta del av det unika arkivet, som är en källa till stor kunskap om dåtid och nutid. Initiativet till uppropet kommer från Ted Rosvall, som var ordförande i släktforskarförbundet åren 2000–2008. Frågan om fria digitaliserade dagstidningar på nätet är redan politik: – Det krävs radikala förändringar om det ska bli fritt.

Sveriges Släktforskarförbund och dess ordförande Erland Ringborg hoppas också på att allt digitaliserat material hos Riksarkivet blir tillgängligt gratis. – Jag har bokat tid hos riksarkivarien för att höra hur hon ser på frågan. Det här är en stor fråga och förhoppningsvis kan det hända något 2018, säger Erland Ringborg. Bakgrunden till att frågan kommit på bordet är ett initiativ från Sveriges Släktforskarförbund, som lyfte frågan under överläggningar på Kulturdepartementet förra året.

Ted Rosvall är inte nådig i sin kritik av KB: sätt att tolka upphovsrättslagen, vilken innebär att de digitaliserade dagstidningar som är 115 år eller yngre inte kan läsas hemifrån. – Det är befängt att fortfarande hålla på en lag från 1960, då Internet inte existerade och man inte kunde ana den digitala utvecklingen. KB övertolkar lagen, som ju egentligen handlar om konstnärliga verk, texter och fotografier med en viss ”verkshöjd”, varav det finns mycket lite i våra gamla tidningar.

Flere artikler …

Nyhetsbrev fra Slekt1

 

Gratis slektstavler