Den svenskspråkiga versionen, Ancestry.se, framhärdar med sina aningen oviga översättningar, i det här fallet: Sverige, urval av uppgifter om avlidna, 1840-1942.

Vad är då detta? Ett megaregister över svenska dödsfall under mer än 100 år, ett komplement (konkurrent ?) till Sveriges dödbok.

Som ivrig släktforskare kastar man sig omedelbart in i denna nya resurs för en testdrive.

Alla har vi soldater i släkten, och de flesta av oss har väl åtminstone några gånger varit inne och smakat på en militär rulla eller två.

De smakar inte särskilt gott ...

Det är svårt att hitta rätt regemente och kompani, svårt att navigera mellan de olika rullorna och mycket svårt att läsa och rätt förstå det man läser.

I ArkivDigital programmet finns många bra informationskällor som kan vara till stor hjälp då man letar efter uppgifter. Här ger vi exempel på några.

När en församling eller motsvarande är inskrivet i sökrutan för arkivsökning kommer de sökträffar som matchar sökningen på höger sida i programmet. Klicka på församlingsnamnet för den församling som är aktuell, raden blir då gråmarkerad. OBS! Ordet ”församling” ska aldrig skrivas ut efter församlingsnamnet.

Nu är 1946 års SCB-utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna tillgängliga online hos ArkivDigital. På grund av sekretessreglerna är det långt ifrån alltid som vi har möjlighet att fotografera födelse-, vigsel- och dödböckerna i original så långt fram i tiden. Om inte originalboken finns tillgänglig kan ofta SCB-utdragen vara en bra ersättning. Du hittar SCB-utdragen i arkivbildaren Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen.

Idag fortsätter jag på temat skrivande. Som släktforskare är det lätt att gripas tag av nyfikenheten då det ena spännande livsödet efter det andra avslöjas när du kartlägger ditt släktträd och upptäcker dina förfäder. Men med dagens inlägg så vill jag bara påminna dig om att ditt liv är en viktig pusselbit i ditt släktforskande, en pusselbit som lätt kan glömmas bort.

När en person som precis ska börja släktforska frågar hur man går till väga så brukar det allra vanligaste tipset vara att prata med de äldre i familjen/släkten (underförstått innan det är för sent).

Vi släktforskare har alla till och från stött på kyrkböcker där vi ifrågasatt prästens kompetens att överhuvudtaget kunna skriva något som ska vara i närheten av läsbart. Dessa böcker gör livet svårt för oss i vårt detektivarbete efter våra anors livsöden. Men sen finns det också präster som ansträngt sig och skrivit både läsbart och framför allt detaljerade böcker.

Prästens uppgift förr var att hålla söndagspredikan och husförhör, sköta dop, bröllop och begravningar, och däremellan ingjuta tillräcklig auktoritet hos församlingsmedlemmarna så att han uppehöll sin pondus och maktfaktor i socknen.

I mitt förra inlägg berättade jag om den diktande prästen Jacob Bolmstadius i Tryde församling. Han efterträddes av Alexander Ingelsten (1690-1751). Denne tycks ha haft problem med ordningen i kyrkan. I kyrkboken för år 1747 har han nämligen noterat att han läste upp Kunglig Majestäts stadga och förbud angående ”slagsmål, oliud och förargelse uti kyrkiorne”.

Tryde (L, M) CI:2 (1732-1775) Bild 400 / sid 34 (AID: v101532a.b400.s34, NAD: SE/LLA/13418) Länk

Flere artikler …

Nyhetsbrev fra Slekt1

 

Gratis slektstavler