På bussen hem från Stockholm igår kväll läste jag ut en intressant deckare.

Den är skriven av den skotske författaren Peter May och har titeln "Entry Island - där ödet väntar".

Det som gör den intressant är att en viktig del av intrigen utgår från släktforskning.

Över en miljon gamla tidningssidor finns nu fritt tillgängliga i den digitala tidningstjänsten hos Kungliga biblioteket, KB.

Det rör sig alltså om sidor som är från 1901 eller tidigare – den tidpunkt där KB för närvarande drar sin gräns för vilka sidor man av upphovsrättsliga skäl visar fritt på nätet.

Den svenskspråkiga versionen, Ancestry.se, framhärdar med sina aningen oviga översättningar, i det här fallet: Sverige, urval av uppgifter om avlidna, 1840-1942.

Vad är då detta? Ett megaregister över svenska dödsfall under mer än 100 år, ett komplement (konkurrent ?) till Sveriges dödbok.

Som ivrig släktforskare kastar man sig omedelbart in i denna nya resurs för en testdrive.

Alla har vi soldater i släkten, och de flesta av oss har väl åtminstone några gånger varit inne och smakat på en militär rulla eller två.

De smakar inte särskilt gott ...

Det är svårt att hitta rätt regemente och kompani, svårt att navigera mellan de olika rullorna och mycket svårt att läsa och rätt förstå det man läser.

"1912 kom en ogift, gravid 20-åring ensam till Halmstad." Så börjar "Moder okänd" – en kortfilm som Hallands Släktforskarförening producerat och lagt upp på YouTube.

Filmen visar hur Kerstin och Elisabeth gemensamt letar sig fram till den biologiska farmodern.

De gräver i de papper Kerstin redan har, besöker kommunarkivet och tar slutligen hjälp av DNA för att få fullständig visshet.

I veckan ramlade jag på en ny persondatabas. Det var ett vigselregister för New York City med över 6 miljoner poster. Förvånad och glad, för jag visste ju hur njugga och på alla sätt besvärliga myndigheterna i staden New York är visavi släktforskare, dök jag glatt in i denna nya resurs, och hittade bums flera spännande möjligheter.

Så säger vi till varandra efter juldagen och i början på det nya året.

Inför julen och fram t.o.m. juldagen säger vi God Jul och på årets allra sista dagar klämmer vi till med det smått morbida Gott Slut, innan det är dags att utbrista i Gott Nytt År och God fortsättning på det nya året!

Flere artikler …

Nyhetsbrev fra Slekt1

 

Gratis slektstavler