En av de mest spännande möjligheterna med att använda DNA i släktforskningen är att du kan kartlägga hur delar av din släkt förflyttat sig under tusentals år.

På vägen kan du få reda på att du är släkt med en och annan förhistorisk människa, vars kvarlevor hittats vid någon arkeologisk undersökning.

Sedan jag nu blivit aktiv DNA-anhängare, börjar ”träffarna” strömma in. Dels ”rasslar” det då och då till på webbsidorna med nytillkomna potentiella släktingar, dels kommer det glada överraskningar i form av små mail från släktforskarkollegor som tror sig vara släkt med mig.

I veckan kom det t.ex. en förfrågan från en för mig okänd person...

Antalet besök i Wiki-Rötter, som är en interaktiv del av Nätportalen Rötter, börjar nu närma sig fem miljoner. Ett bra tecken på att wikin används flitigt av många släktforskare.

Vi passar därför på att lyfta fram Wiki-Rötter extra mycket inför fem-miljoners-spurten, så att du som läsare får chansen att bli just nummer 5.000.000.

Vi har dem alla, de där stoppen i antavlan som verkar vara hopplösa att komma förbi. Jag brukar vanvördigt kalla sådana mystiska anor för utomjordingar: de dyker bara upp utan minsta ledtråd till deras bakgrund, som om de liftat till sin nya boplats med ett flygande tefat. Att brottas med dessa stopp känns emellanåt tämligen tröstlöst.

Efter att ha lyssnat till inspirerade DNA-föredrag i Nyköping bestämde jag mig att pröva på denna nya spännande teknik. Sagt och gjort!

I veckan kom så beskedet från Ancestry att deras version av min DNA-koll var klar och kunde studeras på min egen DNA-sida på deras webbsite. Det var med darrande fingrar jag klickade mig in där för att börja botanisera.

När jag förra gången bloggade om min fars två emigrerade morbröder visste jag inte när Karl, den äldre av dem, åkte. Det hade jag inte lyckats hitta då, och inte heller vart han for. Att han emigrerade 1909 visste jag, men inte mer.

Nu vet jag mer.

Förra helgen var gratishelg på Ancestry för emigrantdokument. Så jag passade på att leta efter just dessa uppgifter. Man vill ju stilla sin nyfikenhet.

Så har de 67:e Tyska Släktforskardagarna kommit och gått.

Denna gång var de förlagda till den gamla kulturstaden Gotha i Thüringen. En vacker miljö och en spännande stad, som i stort överlevt både krigets fasor och fyrtio år av DDR-styre.

Hur skiljer sig då de tyska släktforskardagarna från de svenska?

Flere artikler …

Nyhetsbrev fra Slekt1

 

Gratis slektstavler