De flesta av oss med intresse för släktforskning och historia har troligen någon gång stött på fall i domböckerna där personer dragits inför rätta och anklagats för att ha begått hor. I vissa fall blev det långa, utdragna processer och rannsakningar (förhör), och ofta befann sig kvinnan i en förtvivlad situation. Det finns även många fall där kvinnan har tagit livet av barnet och försökt gömma det, lagt det å lönn som det hette förr.

En av de allra mest spännande delarna av att släktforska är att få berättat sånt som inte går att forska fram ur kyrkböckerna, och även att få träffa avlägsna kanske innan helt okända släktingar. Idag när man släktforskar hemma via internet i all bekvämlighet så är det viktigt att inte glömma bort den här delen av släktforskningen, väntar man för länge kan det vara för sent.

Sedan en tid tillbaka kan man beställa bouppteckningar från Skatteverket via ett formulär på deras hemsida. Fyll i personnummer på den döde och din egen epost-adress och du har bouppteckningen efter några få minuter i din mail. Snabbt och smidigt, mycket föredömligt Skatteverket!

Från den 1 juli 1991 tog Skatteverket över Sveriges folkbokföring från svenska kyrkan. Innan det hade kyrkan varit ålagd att för bok över sina socken- och stadsbor allt sedan Karl XI:s kyrkolag från 1686.

Så sprack det bruna skalet om ekollonet upp, och ut trängde den lilla vita växten som då fick kontakt med den fuktiga, stenrika jorden i norra Småland. Sakta sökte den sig uppåt genom jorden tills den bröt upp och ut i vårsolens varma, sköna strålar. Det ena ekbladet efter det andra växte ut samtidigt som rötterna sökte sig ner i den livsgivande myllan. Snart skulle min anfader Olof Skötkonung bli kung över Mälardalen, Västergötland och även Sveakung.

Jag har tidigare berättat om de tre systrarna Bolling som är flitigt förekommande i Vimmerbys domböcker från 1700-talet. Men det fanns två andra systrar som även de stod inför rådhusrätten flera gånger, nämligen Ingeborg och Margareta Schilling.

Första gången vi stöter på dessa systrar är i en ganska blygsam anteckning i domboken från den 3 april 1714. Johan Linck ville då ha infört i rådhusrättens protokoll att Margareta Schilling hade uttalat några lösa ord.

Tron på det övernaturliga är något som vi i norden har levt med långt innan vi blev kristna – det gick hand i hand med vår asatro och fornnordiska mytologi. Man har fruktat den som ansågs vara trollkunnig, och utövade denna person mörk magi för att skada eller döda andra så var det straffbart. Redan i den gamla Dalalagen står det; ”Blir en kvinna tagen med trolldom, med naglar och hår, med levande och dött, de må med skäl kallas trolldom: det är fyrtio markers sak”.

Vi ska i nu få följa pigan Elijn Jönsdotter (framöver kallad Elin), som 1650 anklagades för att ha mördat sitt barn och som i perioder satt inspärrad i fängelset på Kalmar Slott i väntan på de olika tillfällen då det var rättegång. Tyvärr var det ett alltför vanligt fenomen på 1600-talet, att en ensamstående kvinna anklagades för att ha mördat sitt eget barn och sedan gömt kroppen, eller som det hette då, lagd barnet å lönn.

Flere artikler …

Nyhetsbrev fra Slekt1

 

Gratis slektstavler