I Tryde församling strax utanför Tomelilla var Jacob Bolmstadius kyrkoherde från 1732 till sin för tidiga död 1744. Han blev bara 36 år. Från och med år 1734 inledde han årets noteringar i kyrkboken med en vers. Den första var bara två rader, men med tiden växte de till långa skaldestycken. Längst är inledningsversen till år 1741, hela 16 rader.

Tryde (L, M) CI:2 (1732-1775) Bild 270 / sid 21 (AID: v101532a.b270.s21, NAD: SE/LLA/13418) Länk

Fantasin skenar...

… hur gör man då? Går det att komma längre tillbaka i släkten, eller tar det slut där?

fb1

Husförhörslängderna gör ju helt klart livet enklare för dagens släktforskare. De innehåller uppgifter om alla invånarna i en församling, by för by… ner till familjenivå. De är en sammanfattning av födelse, vigsel, flyttlängder och dödsböcker… skulle man kunna säga, och visar hur familjen på en speciell adress såg ut vid en viss tidpunkt.

För alla kunder med ett Allt-i-ett abonnemang* vill vi gärna tipsa om 1944 års allmänna jordbruksräkning. Jordbruksräkningen återfinns i arkivbildaren Statistiska centralbyrån (SCB) – Byrån för jordbruksstatistik, Allmänna jordbruksräkningen 1944. Materialet omfattar hela landet och det ingår uppgifter från cirka 440 000 gårdar. Uppgifterna har fyllts i av respektive gårdsbrukare, som också har undertecknat blanketten.

På bilden ovan visas den blankett som Knut Andersson i Gärdslätt rusthåll, Rinna socken, Östergötlands län, har fyllt i.

Den 31 augusti 2015 skrev jag ett inlägg om förhandstitten på Arkiv Digital 2.0 (beta). Det var under Släktforskardagarna 2015 som den nya programversionen släpptes, med största nyheten att det fanns ett register med Sveriges befolkning 1950. Men vad har hänt sedan, och framför allt vad händer framöver med Arkiv Digital? Min gissning – möjlighet att registrera sin släktforskning på deras hemsida.

Först lite vad som har hänt…

Min mormors far Karl Emil Falk var född i Guldsmedshyttan 1867 men flyttade runt en hel del under sina barndoms år. Första året nere i Närke, på Haddebo bruk, sedan runt i Guldsmedhyttan, ett tag under 1875 var han med familjen uppe i Nederkalix, sedan hem till Guldsmedshyttan igen. I nästan 4 år bodde dom i Bångbro, Ljusnarsberg när han med familjen, den 9 juni 1880 flyttade till ett litet torp ute i skogen, Nedre Rösjötorp.

Bara en observation idag. Jag har under åren som släktforskare lärt mig att tyda både spretiga, personliga och äldre tiders handstilar. Men aldrig har jag stött på en präst som var så sparsam om varje sida i födelseboken som den som skrev i Målillas kyrkböcker på 1780-talet. Satt han med förstoringsglas? Stilen är i sig som ni kan se (om ni har god syn) inte alls svårtydd, bara det att den är så usligt liten!

Under januari och februari har vi arbetat med att fotografera de kyrkoböcker vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946. Utöver detta har vi även fotograferat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

För Blekinge, Gotlands, Hallands, Jämtlands, Jönköpings, Kopparbergs, Kristianstads, Kronobergs, Malmöhus, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län är fotograferingen av ovanstående material avslutad.

Flere artikler …

Nyhetsbrev fra Slekt1

 

Gratis slektstavler