Djävlar i marken: Varför heter hela Sveriges populäraste saffransbullar Lussekatter egentligen?

En urgammal upplaga av Nordisk Familjebok har som vanligt det säkraste svaret: Bakverket kallades ursprungligen Dövelskatt som betyder Djävulskatt.

Brödet var en slags ersättning för ett hedniskt kattoffer som riktigt gamla förfäder ansåg kunde blidka de gruvliga makterna i underjorden.

Ingas mormor och morfar bodde tidigare i Örtofta utanför Lund. – Men när min morfar dog 1924 flyttade mormor till Lund. Min morfar, som hette Sture Vilhelm Pettersson Liedfors, jobbade på sockerbruket i Örtofta. Han kom bland annat från en krögarsläkt i Malmö och hade en anfader som var vallon och var verksam i Sala. Tyvärr dog min morfar i diabetes, just innan insulinet kom och räddade många liv.

Nu är den här, den sjätte boken om Kullasläkten. Och den är lika fullmatad som tidigare böcker. – Den väger drygt två kilo och vi har just fått 300 böcker från tryckeriet. Många har frågat efter boken och det känns skönt att den äntligen är klar, säger Gunnar Persson i Kullasläktsgruppen. Kullasläkten är en av Skånes mest utredda släkter. Det är ett imponerande arbete som görs för att kunna presentera alla ättlingar till anfadern Nils Trulsson, som var fyrvaktare från 1685 till 1722 på den dåtida fyren på Kullaberg.

Den blivande amerikanska presidenten Donald Trump hävdade under ett par år att han var "från den lilla svenska staden Karlstad i Värmland" – trots att familjen har sitt ursprung i Tyskland.

Det skrev han i sin bok "The Art of the Deal" från 1987.

Tre år senare medgav Trump i en intervju att han härstammade från Tyskland.

Vad har Släktband för planer i år? – Temat i år är ”människor som hjälpt andra”. Vi försöker hela tiden hitta ett tema som ligger i tiden. Vad handlar första programmet om? Det handlar om den förste svarte prästen i Sverige. Han hette Josef Zulu, kallades för Zuluprinsen. När han kom till Sverige anlitades han av en artistfamilj där han skulle locka in besökare till deras cirkus.

Det blev en lyckad temadag på Stadsbiblioteket när släktforskarna bjöd in till fyra timmars jakt efter rötterna. – Det var helt otroligt och fantastiskt, ja rent makalöst. Vi kunde räkna in mellan 80 och 90 personer som vi hjälpte i olika frågor. Det var en perfekt dag för släktforskning, säger Anita Larsson, som är styrelseledamot i Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening, som stod för arrangemanget. Egentligen var det Arkivens dag under lördagen, men eftersom Stadsarkivet i Helsingborg för närvarande håller på att flytta, bokade släktforskarna in sig på Stadsbiblioteket.

Temadagen på Stadsbiblioteket den 12 november har alla förutsättningar att bli en stor succé. Allt är väl förberett. Den som vill kan ställa frågor till experter på plats. Det kan handla om nybörjarhjälp, emigrantforskning, DNA-forskning, mantalsforskning, domstolsforskning, fader okänd, forskning i Danmark och Baltikum, DIS med Disgen datorprogram, kartforskning historiska kartor, Soldatforskning och texttydning. – Vi är totalt 16 personer som kommer att bemanna de olika stationerna.

Flere artikler …

Nyhetsbrev fra Slekt1

 

Gratis slektstavler